Vem var Magnus Ladulås?

Var han en skicklig politiker och strateg eller en psykopat?

Birger Jarls son Magnus var en dubbelnatur. Han var en skicklig och hänsynslös strateg, som befäste den centraliserade kungamakten och lade grunden för adeln i en feodal kontext där påvekyrkan dominerade. Men han hade också en stark dragning till Franciskanerordens fattigdomsideal.

Tiggarmunkarna kritiserade påvekyrkans maktfullkomlighet och levde med Kristus som förebild. Magnus skräck för skärselden tog sig uttryck i självspäkning och sin femåriga dotter skänkte han till ett kloster. Upprorsmännen folkungarna Johan och Birger Filipssons öde är gripande. De kämpar för det gamla Svitjod, vilket krossas genom Birger Jarls, och Magnus politik och svek. Sommaren 1280 inbjuder Kung Magnus folkungaledarna till överläggningar på Gälakvist vilket slutar med att de fängslas och avrättas.

I dramat lyfts även två anonyma drottningar fram i ljuset. Magnus tonåriga maka Helwig är en udda och spännande kvinna som offras i maktspelet. Det var inte tal om hövisk riddarromantik när hon gifte sig med Magnus utan en ren affärsuppgörelse mellan hennes fader greve Gerhard och Kung Magnus. Människohandel kallar vi det idag.

Svägerskan Sofia är också en tapper, kämpande kvinna som förlorar sin drottningtitel när Magnus avsätter sin bror och så småningom låter spärra in honom på Nyköpings Hus. Hon blir sviken av sin man, den avsatte kung Valdemar, en notorisk kvinnojägare som gör hennes syster med barn.

 

När hon ser att slaget om drottningtiteln är förlorat gör hon vad hon kan för att ordna det till det bästa för sin son Erik. Birger Jarls skugga hänger över dem alla och genomsyrar deras tankar och handlingar.

Kung Magnus tyngs av arvet efter sin fader och hans stränga uppfostran. Jarlen har styrt riket och sin familj med järnhand, och Magnus kan aldrig göra sig fri från det.

Tar kraven aldrig slut?